20 år efter Matrix-trilogin kommer denna uppföljare där samma rollfigurer, nu 20 år äldre, går igenom samma historia – nästan. Lite som Tim Burtons "Alice i Underlandet" (2010) där en vuxen Alice återvänder till Underlandet och blir observerad i smyg när hon leds igenom samma händelser som hon var med om när hon var i Underlandet som barn. Samma fast ändå inte. Allt är referenser till vad som hänt tidigare, i lager på lager. Hela tiden tänker jag på det klassiska citatet "So META Even This Acronym". Och precis som i de tidigare filmerna, särskilt del 2 och 3, är det väldigt oklart vilka regler som gäller i den här världen, vilken "inception-nivå" vi är på, och vad personerna behöver göra för att vinna. Det är långa, långa sekvenser med melee-action där vän och fiende gång på gång oväntat byter plats, och sen är det slut. "Jag tror dom räddade nånting från nånting och nu är det bra" sammanfattade sextonåringen det hela.
Av Anders Hultman, maj 2022.
< Förra filmen |
Nästa film >
Till listan över filmer